Respekt
OM RESPEKT, DIREKTIONER OCH KORRIGERING
En häst behöver direktioner. Att korrigera en häst är okej när situationen kräver det, men utgångspunkten är att man ska kunna visa och vägleda hästen. Det ger hästen en idé om att den själv kan göra rätt och uppmuntrar till mental tankeverksamhet. Hästens självförtroende ökar när den löser en uppgift själv och blir glad när vi förstår den. En häst som lär sig och bearbetar inlärning, slappnar av med hela kroppen samt med ögonen och fokuserar. Man får själv ett större förtroende från hästen vid samarbeten och det stärker relationen. Det måste finnas en ömsesidig respekt från båda parter. Men min uppfattnings är samtidigt att det måste finnas gränser. Det gäller egentligen alla: barn, hundar, hästar och människor sinsemellan. Om man etablerar ordning och reda på ett lugnt och rättvist sätt, behöver man inte oroa sig för mycket. Alla kommer att må bra. Men det kräver även förmågan att kunna visa och ge kärlek, vänskap och ömhet.
Hästens respekt är inget man får, man behöver etablera och förtjäna respekt. När man etablerat den respekten blir den också ömsesidig. Som människa ska man alltid ha respekt för hästen, efterom det också är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv. Vi får inte glömma att hästen är en häst. Det är allt den vet hur man ska vara. Hästar reagerar instinktivt vilket kan medföra vissa risker för oss, eftersom hästar är större, starkare och bytesdjur. Om man är uppmärksam och lär sig att läsa av hästen, kan man förebygga riskfyllda situationer och potentiella faror. Med respekt här menar jag att man givetvis är respektfull mot sig själv också. Det är man när man tar sitt ansvar och lär sig hur en häst fungerar.
Respekt innebär också att man behandlar hästen rättvist. Det är viktigt att låta hästen ha sitt utrymme och jag tycker att man ska komma ihåg hästens naturliga beteende. Ett exempel: en häst betar /äter hö i snitt 20 timmar om dygnet. Resterande tid vilar, sover och leker /interagerar den. Om jag vet att hästen inte har fått tillgång till hö de senaste timmarna, så kanske det är klokt att låta den äta en påse i lugn och ro innan ridturen. Om jag vet att hästen alltid går in och kissar i boxen efter insläpp från hagen, så är det bäst att jag låter den göra det istället för att binda den i stallgången där den inte vill /kan kissa. Det är också respektlöst att komma till stallet när man är stressad, på dåligt humör eller upprörd. Det är respektlöst att använda våld och tvång. Det är respektlöst att använda illasittande och bristfällig utrustning.
Att hålla fast vid gamla myter är också respeklöst. Både ridteknik och vetenskap utvecklas ständigt. De flesta av oss är uppväxta med gamla ridskolevärderingar som är omoderna och icke uppdaterade. Befängda kommentarer och bortförklaringar finns i överflöd och lever kvar än idag. Några exempel på sådant jag hört:
- Hästen är dum och vill testa mig, därför bockar den.
- Nej, hästen kan ha ont, känna obehag, hamna i obalans med ryttaren eller bli rädd. Ryttaren kan ha pressat hästen utan att skapa eftergift. Hästen kanske inte förstår. Klämmer sadeln? - Om jag inte har sporrar och spö, lyssnar inte hästen.
- Fel, gå tillbaka till ruta ett och jobba på förtroende. Sporrar och spön ska vara en förlängning av dina hjälper, och inte en metod. - Hästen måste ha hjälptyglar eftersom den drar upp huvudet.
- Har hästen ont i munnen pga bettet? Testa att rida utan händer, fokusera på dina ben, din vikt och balans. - Nosgrimman förhindrar hästen att öppna munnen och sticka.
- Nosgrimman skapar mycket smärta. Ingen borde använda nosgrimma. Någonsin. - Hästen vill jävlas med mig eftersom den rullar sig när jag precis har borstat den.
- Hästen behöver lera och sand som naturligt skydd.
PERSONLIGT UTRYMME - att gå undan för tryck
Vi har alla ett personligt utrymme, en slags bekväm "zon" runt vår kropp. Vissa människor kan vara mer närgångna än andra, och det kan uppfattas som obekvämt och man kommer för nära en person man inte känner. Det är bekvämt att hålla andra utanför zonen, och trevligt att ta in dem vi håller av allra mest in i den. Vi släpper inte in vem som helst där eftersom det känns obekvämt helt enkelt. Om en person kommer innanför den zonen, kan den uppfattas som respektlös, arrogant och obehaglig. Hästar fungerar på ett liknande sätt med varandra. De talar tydligt om för sina flockmedlemmar om de kommer för nära och viftar bort dem genom varningar. Detta är inte aggression, utan vanligt hästspråk. Hästar som kommunicerar med varandra kan se sura ut, men de har ett väl utvecklat språk som kan vara obegripligt för oss människor.
Efter att man lärt hästen att gå undan för ens person när man ber om det, ska man absolut kunna gosa och pussa på hästen. Men det finns en gräns mellan gos och ohövlighet. Vissa hästar kan utnyttja ens vänlighet. Det yttrar sig ofta i att hästen är "oförsiktig" och kan slå till en med sitt huvud. Det är inget man vill. Det är samma sak med hästar som trampar en på tårna. Det är inget annat än att den inte bryr sig om din personliga zon och är respektlöshet. Hästen måste lära sig att vara uppmärksam på oss. Uppmärksamhet är respektfullt, ignorans är respektlöst. Detta gäller framförallt vid träning och när hästen ska lösa en uppgift. Hästar är smarta, de lär sig att lösa uppgifter och söker svaren.
Vi måste påminna hästen om att den ska vara respektfull gentemot oss; dvs akta vårt utrymme.
Det är viktigt att ta sitt utrymme i anspråk och visa hästen att det är fel att köra över ens personliga utrymme vid arbete eller när man leder hästen i grimskaft.